Perspektiv
Bibliotek
6 mars 2020 kl 09:46

Låt folkbiblioteken bygga medborgarnas digitala bildning och förmåga

De svenska folkbiblioteken borde få ansvaret att vara en nod för digital kunskapsuppbyggnad i en folkbildningstradition, skriver Karin Linder, Svensk biblioteksförening, och Brit Stakston, mediestrateg.

De politiska ambitionerna är att Sverige ska vara bäst i världen på digitalisering. Digitaliseringen är ett medel, målet är en bildad och demokratiskt delaktig befolkning.

Om de politiska målen ska uppnås måste utbildning och teknikutveckling gå hand i hand.

I debatten om biblioteken och den digitala utvecklingen har det alltför ofta kommit att handla om e-böcker och de ökade kostnader dessa medför för folkbiblioteken. Man förbiser att den digitala utvecklingen inte enbart handlar om olika publiceringsmetoder eller bärare av text och information, utan är mer komplicerad än så. De svenska folkbiblioteken spelar en avgörande, men mindre uppmärksammad, roll i flera viktiga aspekter av digitaliseringen och de samhällsförändringar den medför.

I dag har 98 procent av svenskarna tillgång till internet i hemmet. Vi närmar oss den punkt där de praktiska förutsättningarna för att vara en digitalt delaktig person har nått de politiska målen. Men att ha tillgång till ny teknik betyder inte att man har förståelse för hur den fungerar eller vilken samhällspåverkan den har.

Folkbiblioteken har de senaste åren mött invånares efterfrågan genom att stötta och lära ut det rent praktiska hanterandet av digital teknik. Det handlar till exempel om hur man skaffar ett bank-id, lär sig använda sociala plattformar eller söker samhällsinformation på kommunens webbplats. Många gånger har detta skett på enskilda medarbetares initiativ och ofta inte utan ett flertal yrkesetiska dilemman, som till exempel var gränsen går för den personliga integriteten när man hjälper någon med dennes bank-id eller bygglovsansökan.

Även om detta arbete kan uppfattas som kortsiktiga punktinsatser är det i många fall avgörande för den enskilde invånaren. Vad som däremot saknas är det långsiktiga arbetet med konsekvenserna av det digitaliserade samhället.

Kunskapen om de bakomliggande processerna – om vad som sker med ens personliga integritet och teknikens påverkan på samhället och demokratin – har fallit mellan stolarna. Att inte förstå, eller kanske inte ens ha möjlighet att ta eget ansvar för sin digitala bildning, kan medföra förödande konsekvenser på individnivå. Det kan också leda till strukturella maktförskjutningar på samhällsnivå med för stora kunskapsklyftor.

Det är enkelt att mäta tillgången till internet. Däremot vet vi alldeles för lite om vilka digitala kunskaper svenska folket faktiskt har. Därför gav Svensk biblioteksförening och Kungliga Biblioteket i slutet av 2019 Novus i uppdrag att genomföra en undersökning om våra digitala kunskaper.

En del av undersökningen baserades på Pew Research Centers tidigare undersökning i USA. Det gör att det går att ställa de svenska svaren mot de amerikanska. Resultaten ger en intressant bild av hur mycket den offentliga debatten betyder för invånarnas kunskaper. I Sverige är kunskapen högre om cookies (79 procent) än i USA (63 procent), vilket sannolikt beror på den svenska cookielagstiftningen. I USA är kunskapen högre om nätneutralitet (45 procent), en fråga som diskuterats mycket lite i Sverige (30 procent). Överlag har amerikaner högre kunskap än svenskar i de frågor i undersökningen som handlar om säkerhet på internet.

Novus undersökning visar att våra digitala kunskaper brister. Av nio kunskapsfrågor är det endast tre som mer än hälften av svenskarna har svarat rätt på. Det är frågor som handlar om cookies, om vilken som är den främsta inkomstkällan för sociala plattformar och om nätfiske. Undersökningen visar också att den digitala kunskapen följer utbildningsnivå och kön – är du högutbildad man är du tryggare med din digitala kunskap än om du är lågutbildad kvinna.

Tre fjärdedelar av svenskarna anser att det bästa med nätet är tillgången till mycket information. Drygt hälften anger näthat och hot som det sämsta med internet, tätt följt av frågor som rör svårigheten att veta vilka källor man kan lita på samt problem med desinformation och propaganda (50 procent). Alltså upplevs tillgången till information som det mest positiva, medan baksidan är svårigheten att värdera informationen. Yngre svarar i högre grad än äldre att det sämsta är att ens integritet hotas. Man uppskattar informationsflödet på individplan, men oroas samtidigt över kollektivets förmåga att sortera i det stora informationsflödet och svårigheter att kontrollera sin egen integritet.

Enligt undersökningen uppfattar man inte internet som en demokratiserande funktion i det förändrade medielandskapet. Endast 6 procent anger att det bästa med internet är att man kan påverka och vara delaktig i frågor som engagerar. Endast 7 procent anger att de uppfattar internet som ett hot mot demokratin. Dessa låga siffror pekar på att det finns ett behov av diskussion och samtal kring digitaliseringens samhällspåverkande effekt.

I dag genomförs en rad kampanjartade satsningar – ofta initierade från olika departement men i princip med samma uppdrag. Lokalt ser det olika ut beroende på kommunens medvetenhet och aktuella ekonomiska situation.

Vi anser att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete på nationell nivå för att skapa och behålla en kunskapsmässigt uppdaterad befolkning. Var och en måste ha förmågan att dra egna slutsatser, kunna skydda sin personliga integritet och förstå hur internet påverkar vår demokrati. Vi vill hävda att detta är lika viktigt att kunna och förstå som läs- och skrivförmågan var grundläggande för 1900-talets demokratiska utveckling. Att satsa på invånarnas kontinuerliga digitala kunskapsbyggande är avgörande för 2000-talets demokratiska utveckling.

Digital bildning är en färskvara. De svenska folkbiblioteken borde få ett formellt ansvar att vara en nod för digital kunskapsuppbyggnad i en folkbildningstradition. Det är en funktion många bibliotek i praktiken redan har, men som behöver ytterligare förstärkas och förtydligas. Sverige har runt 1 100 folkbibliotek i 290 kommuner. Utöver dessa utgörs biblioteksväsendet av en mängd kunskapsrika biblioteksverksamheter inom universitet och högskola, vården, forskningen, skolan med flera. Alla dessa bibliotek samverkar och utgör en stark infrastruktur för utveckling och dialog i lokalsamhället. Vi behöver alltså inte starta nya verksamheter.

Sedan 2014 har biblioteken ett lagstadgat uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling. I en digital samtid kräver det nya metoder och nya resurser.

Skribenter

Karin Linder
generalsekreterare Svensk biblioteksförening
Brit Stakston
mediestrateg och författare av "Från sagor till cyberpunk" i Kungliga Bibliotekets omvärldsanalys "Den femte statsmakten" 

Det här är en fördjupande text, som syftar till att ge perspektiv på en fråga. De eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Publicerad: 6 mars 2020 kl 09:46