Debatt
Betyg
4 mars 2020 kl 17:35

Utan extern betygsättning syns inte nedskärningarna

Samtidigt som lärarna fått mer att göra och eleverna mindre undervisning har betygen på gymnasiet märkligt nog stigit. Betygen är emellertid inget bra mått på hur mycket elever lär sig, skriver Svante Holmberg, förstelärare. 

Det här är en opinionstext

Svante Holmberg
förstelärare Hersby gymnasium, Lidingö   

Det kokar i lärarkåren. I skrivande stund har Facebookgruppen ”Lärarupproret” närmare 15 000 medlemmar och stora demonstrationer väntas genomföras runt om i landet under våren. Ilskan riktas mot de ekonomiska nedskärningarna i kommunerna som i många fall slagit hårt mot skolan. Enligt två undersökningar behöver runt 70 procent av kommunerna göra besparingar i grundskolan också 2020. För gymnasiet kan läget vara ännu tuffare eftersom man får färre statsbidrag.

En del kommuner hävdar att nedskärningar bara görs om budgeten minskar i absoluta tal, men kompenseras skolor inte för prisökningar tvingas man likväl att spara in. Lärarna måste då ofta arbeta mer för att bekosta sina egna löneökningar. Som exempel var normen, för en heltidsarbetande gymnasielärare i Stockholms läns kommunala skolor, fem helårskurser med 32 elever i varje när jag började arbeta på 00-talet. I dag innehåller en full tjänst sex kurser.

Fler lektioner och elever ger mindre tid till planering och uppföljning. För att arbetsrättsligt få det att gå ihop har skolor behövt korta ned undervisningstiden i varje kurs med 10 minuter i veckan. Det kan låta lite, men utslaget på ett läsår blir det två veckors undervisning per kurs som eleverna gått miste om.

Nedskärningarna skylls på att befolkningen blir äldre i kombination med att ett stort antal nyanlända inte kommit i arbete, vilket gör att skatteintäkterna minskar i relation till befolkningsstorleken. Ofta är dock orsaken ideologisk. Till exempel har kommunalrådet där jag arbetar tagit ställning nationellt för att kommunerna inte behöver mer pengar utan endast bättre styrning, och gått till val med löfte om en kraftig skattesänkning.

Samtidigt som lärarna fått mer att göra och eleverna fått mindre undervisning har betygen på gymnasiet märkligt nog stigit. För allmänheten kan det tyckas bekräfta bilden av att förbättrad effektivitet snarare än ökade ekonomiska anslag leder till bättre resultat i skolan. Betygen är emellertid inget bra mått på hur mycket elever lär sig.

I de flesta OECD-länder betygsätts eleverna helt eller delvis externt, genom centralt rättade examina eller besök av censorer. I Sverige däremot är betygsättningen odelat den enskilda lärarens ansvar, varför hen försätts i en unikt utsatt position i förhållande till elever, föräldrar och arbetsgivare. Studier visar också att merparten av lärarna utsatts för påtryckningar att höja betygen och betygsinflation är sedan årtionden kroniskt inbyggd i systemet. Forskare drar ofta slutsatsen att inflationen orsakas av att skolorna konkurrerar om eleverna. Min erfarenhet talar dock för att ett lika viktigt skäl är att läraren får för mycket att göra och inte hinner samla in det underlag som krävs för att sätta rättvisa betyg. Att sänka kraven blir då ett enkelt sätt att själv undvika klagomål.

Bland medlemmarna i Lärarupproret sätts hoppet till att skolan förstatligas. I januariavtalet förbinder sig visserligen regeringen att utreda frågan, fast endast Liberalerna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ställer sig idag bakom ett statligt huvudmannaskap. Ett förstatligande skulle stärka den ekonomiska likvärdigheten, men sätter inte press på politikerna att prioritera skolan. Bara om slutbetygen knyts hårt till externt bedömda examinationer kan väljarna (föräldrarna) få en ärlig bild av läget i skolorna och förmå politikerna att inte snåla.

Skolverket kom 2018 med en skrivelse om att läraren särskilt ska beakta resultaten på de nationella proven vid betygsättning och ett förslag om central rättning ska tas fram. Då formuleringen är vag och de nationella proven endast finns i några ämnen riskerar åtgärderna dock att bli tandlösa. För att effekterna av de kommunala nedskärningarna ska bli politiskt kännbara behövs därför en mer tvingande formulering och prov i fler ämnen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 4 mars 2020 kl 17:35
Uppdaterad: 6 mars 2020 kl 11:06

Skribent

Svante Holmberg
förstelärare Hersby gymnasium, Lidingö