Debatt
Vårdkvalitet
25 februari 2020 kl 05:10

Skottland har förkastat Timbros marknadsmodell

Allt fler, både vårdprofession och allmänhet, är djupt oroad över den svenska sjukvårdens utveckling. Skottland har prövat den marknadsmodell Timbro förordar men valt bort den eftersom den var ineffektiv och kostnadsdrivande, replikerar Lars Taxén och Lisa Pelling. 

Det här är en opinionstext

Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på marknadsliberala tankesmedjan Timbro hävdar att Skottlands alternativa vårdmodell ”verkligen” inte är någon förebild för Sverige (DS 13/2). Det är inte förvånande. Skottland har prövat den marknadsmodell Timbro förordar, men förkastat den eftersom den var ineffektiv och kostnadsdrivande. I dag är omkring 90 procent av patienterna nöjda med den skotska vården och inga politiska partier, inte heller det konservativa Torypartiet, förordar en återgång till en privatiserad och marknadsstyrd vård.

Detta har vi lyft fram i en uppmärksammad rapport.

De resultat vi redovisar har inte, som Örtengren menar, ”valts på måfå”, utan är hämtade från det nationella skotska sjukvårdssystemets årsrapport från 2017/2018. Exemplen har valts för att illustrera de relativa framgångar som den skotska vården har haft i relation till resten av Storbritannien, där marknadstänk och privatiseringar har fortsatt. Vi påstår inte att Skottlands modell är perfekt, eller att de skotska vårdresultat generellt skulle vara bättre än de svenska, vilket Örtengrens artikel kan ge intryck av. Sådana jämförelser är generellt sett svåra att göra. Den svenska vården har mer resurser och den svenska folkhälsan är bättre än den skotska – det är rimligt att förvänta sig bättre vårdresultat i Sverige.

Under senaste årtiondena har svensk sjukvård styrts utifrån principen att marknadsstyrning och konkurrens mellan privata aktörer är det bästa sättet att utveckla vården. Skottlands erfarenheter är de motsatta – att behovsstyrning och samarbete leder till bättre resultat:

  • Skottland har ett institutionaliserat samarbete, ”partnership working”, mellan sjukvårdsmyndigheter, personal, fackliga organisationer och politiska representanter. I Sverige vägrar ansvariga politiker att prata med sin egen personal.
  • Skottland behåller och utvecklar sin personal när vården förändras. I Sverige varslas hundratals läkare och undersköterskor om uppsägning.
  • Skottland har dömt ut modellen offentlig-privat samverkan (OPS) vid offentliga investeringar. I Sverige har den gett oss NKS-haveriet.
  • I Skottland inbegriper kvalitetsmått även bedömningar som vilar på erfarenhetsbaserad så kallad tyst kunskap. I Sverige är marknadsorienterade kvalitetsbegrepp (diagnosrelaterade grupper DRG) kopplade för vårdgivarnas ersättning, vilket styr vårdens resurser mot det ekonomiskt lönsamma.

Flera avgörande skillnader finns redovisade i vår rapport.

1997 framfördes kravetLåt marknaden ta över sjukvården” av ett antal vårdaktörer. Ambitionerna var goda; att komma tillrätta med de problem som den dåvarande kommando- och kontrollmodellen hade. Nu har vi likt Skottland prövat marknadsmodellen under flera decennier och det blir alltmer uppenbart att denna modell nu har nått vägs ände. Som framgått av uppmärksammade reportage nyligen, hotar denna modell också att sätta hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf ur spel: att målet med hälso- och sjukvården ska vara en vård på lika villkor för hela befolkningen, och att den som har det största behovet ska ges företräde till vården.

Allt fler, både vårdprofession och allmänhet, är djupt oroad över den svenska sjukvårdens utveckling. Vi menar att Skottlands väg är en inspirationskälla till en ny berättelse om vården; en berättelse som kan vända den nuvarande känslan av obönhörlighet och hopplöshet till något som ingjuter hopp och förtröstan inför framtiden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 25 februari 2020 kl 05:10
Uppdaterad: 25 februari 2020 kl 05:06

Skribenter

Lars Taxén
rapportförfattare
Lisa Pelling
utredningschef Arena Idé